Dom mot influencer i sociala medier

Patent- och marknadsdomstolen har prövat hur marknadsföringslagen ska tillämpas på reklam i sociala medier då en influencer i sin blogg och på sitt Instagramkonto publicerat reklaminlägg utan att det har varit tillräckligt tydligt för läsaren att det rörde sig om marknadsföring. Inläggen har inte tillräckligt tydligt på en framträdande plats markerat att det rört sig om reklam. Eftersom marknadsföringslagen ställer krav på reklamidentifiering och sändarangivelse har domstolen dömt ut förbud och ett åläggande, vid hot om vite, mot influencerns bolag.

Dom från Patent och marknadsöverdomstolen

Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att de kopior av designföremål som Designers Revolt, registrerat på Isle of Man, sålt och marknadsfört i Sverige har varit olagliga kopior av originalverk som har upphovsrättsligt skydd i Sverige. Ett antal varumärken har också använts olovligen. Tre personer från Designers Revolt har dömts för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 2 och 1,5 år. En fjärde person, vd i transportföretaget som transporterade föremålen till Sverige, har dömts till villkorlig dom och dagsböter. Ett skadestånd om totalt cirka 1,5 miljoner kr har dömts ut. Domen kan överklagas senast den 22 februari 2018.

Domännamn

Högsta domstolen har den 22 december 2017 i mål nr B 2787-16 förklarat att rätten till domännamn utgör egendom som kan förverkas.

GDPR

GDPR – Dataskyddsförordningen – är ett omfattande regelverk till skydd för fysiska personer. Det tillämpas i Sverige från och med den 25 maj 2018. Hårdare krav kommer att ställas på dem som behandlar personuppgifter. I princip all behandling av personuppgifter omfattas av dataskyddsförordningen. Varje upplysning som kan hänföras till en viss person betraktas som en personuppgift, t.ex. namn, adress, e-postadress, användarnamn, fotografier, IP-nummer, konto- och kreditkortsnummer. Den som behandlar personuppgifter, d.v.s. samlar in, registrerar, lagrar, bearbetar och sprider, personuppgifter är skyldig att följa lagen. Detta gäller både små och stora företag. Företaget är som juridisk person personuppgiftsansvarig. Det ställs höga krav på att skydda personuppgifterna.

Det är viktigt att företag börjar se över sina rutiner vad gäller personuppgifter och börjar kartlägga vilka personuppgifter som hanteras, hur de hanteras och vilket skydd de har. Det ställs krav på hög säkerhet så IT-säkerheten bör ses över. Företag måste kunna visa hur de fått tag på personuppgifterna, på vilken laglig grund de behandlar personuppgifter, t.ex. om det sker med stöd av samtycke.

Kundavtal och allmänna villkor behöver ses över så att de är rätt utformade. Det ställs krav på information till de registrerade. De registrerade har rätt att begära att felaktiga uppgifter rättas, eller tas bort. Det är bra att upprätta särskilda policy-dokument för personuppgiftsbehandling.

Ny dataskyddslag – GDPR

Maj 2018 träder den nya dataskyddslagen i kraft. EU-Kommissionen liksom Datainspektionen har kortfattad information om lagen.

Dom från Högsta domstolen den 4 april 2017

Umeå kommun använde utan tillstånd en bild av en kvinna i projektet Umeå2014 då Umeå utsetts till kulturhuvudstad och i informationstexter såsom ”Är du osäker på din sexuella läggning?” och ”Har du testat dig?” Kvinnan stämde kommunen till tingsrätten och yrkade skadestånd på den grunden att kommunen utan samtycke utnyttjat bilden vid marknadsföring av kommunen och dess verksamhet. Högsta domstolen uttalade att det inte finns något generellt förbud att använda personers namn eller bild utan samtycke. Lagen om namn och bild i reklam ger visst skydd mot användning i kommersiella sammanhang. Enligt den lagen får en näringsidkare inte vid marknadsföring använda annans bild eller namn utan samtycke. För att inte begränsa tryckfriheten för mycket har lagen begränsats till kommersiell reklam. De affärsmässiga inslagen i kommunens verksamhet med projektet där bilden användes anser Högsta domstolen vara begränsade. Med hänsyn till syftet med projektet och omständigheterna i övrigt framstår det enligt Högsta domstolen inte naturligt att betrakta projektet som en näringsverksamhet. Projektet har inte syftat till att främja avsättning av varor och tjänster. Högsta domstolen kom därför fram till att bilden på kvinnan inte använts av kommunen som näringsidkare i sin marknadsföring, varför lagen om namn och bild i reklam inte var tillämplig på användningen.

Dom från Högsta domstolen den 21 februari 2017

En konstnär använde utan samtycke ett fotografi med porträtt i närbild av Christer Pettersson som förebild då han gjorde en oljemålning. Konstnären målade in Christer Pettersson i ett landskap med en getabock. Fotografen stämde konstnären för upphovsrättsintrång. Högsta domstolen uttalade att konstnären skapat ett nytt och självständigt verk. Därmed förelåg inte upphovsrättsintrång. Den som bearbetat ett verk får inte förfoga över det utan tillstånd av upphovsmannen till originalverket. Eftersom det här dock var frågan om ett nytt och självständigt verk behövdes inte något sådant tillstånd. Enligt Högsta domstolen är skillnaden mellan bearbetning och nytt och självständigt verk, att bearbetningen lämnar originalverkets individualitet oförändrad. De väsentliga dragen i originalverket behålls i en bearbetning. Då det som skapats istället är självständigt och originellt har ett nytt verk skapats, även om ett äldre verk använts som förebild. Ifall den konstnärliga individualiteten som bär upp det äldre verket dominerar så är det en bearbetning. Målningen har getts en helt annan mening än fotografiet och utgjorde enligt Högsta domstolen efter en helhetsbedömning ett nytt och självständigt verk.